Trump vinner om börsen faller

I Sverige är stödet för Hillary Clinton mycket större än för Donald Trump, vilket inte är så märkligt då Clinton är demokrat. Trumps flirtande med de stora grupperna av medelklass som tycker att USA är på fel väg har visat sig vara en framgångsrik politik men opinionsmässigt ligger han ändå efter Clinton. Det är en tendens som snabbt kan vända och där fallande börser kan vara den tidigaste indikatorn.

Grafen ovan visar resultatet från USA där man frågar befolkning om landet är på rätt väg. Utfallet visar en tydligt fallande tendens. 63 procent tycker idag att landet är på fel väg och endast 28 procent på rätt väg.

Populismen vinner framgång i både USA och Europa. De etablerade politikerna klagar gärna på väljarna men det är förstås deras eget fel när vallöften inte infrias och åsikter numera är en färskvara som byts ut allt efter opinionen byter riktning. Trump har inga problem att ljuga eller byta åsikt allt eftersom vinden vänder sig. Hans huvudbudskap är att USA storhet ska återskapas. Hillary Clinton slåss mot anklagelser om att hon förvarat säkerhetsklassade email på en privat server. Brottet är så allvarligt att misstanken om att så skett hade stoppat de flesta karriärer.

Även om det är lätt för oss i Europa att raljera över amerikansk politik, är läget inte mycket bättre hos oss heller. Jag hittar inte motsvarande undersökning för EU men tendens är säkerligen densamma. I en undersökning av Gallup i sex olika EU-länder visar Tyskland, Frankrike, Polen, Holland, Storbritannien och Danmark visar att endast en minoritet anses att utvecklingen går i rätt riktning.  (Frankrike 17%, Storbritannien 23% och Holland 34%). När man frågade ungdomar om de ser fler eller färre möjligheter i framtiden så sade majoriteten att de såg färre än fler (Polen 52%, Tyskland 55% och Frankrike 72%). Detta är en utveckling som borde hålla politikerna vakna på nätterna.

Och det kommer inte att bli lättare de kommande 5-10 åren när bland andra truck- taxi- och långtradarchaufförer och sjömän kommer att se jobben försvinna till självstyrande fordon. Det kommer att skapas nya jobb istället men denna typ av förändringar kan bidra till ökad oro.  

http://www.euractiv.com/section/social-europe-jobs/news/europeans-see-eu-going-in-the-wrong-direction-survey/

Det är värt att särskilt notera den stora uppgivenheten i Frankrike. Det är inte bara revolutionens land utan även moderlandet för upplysningstiden. Det är ideal som närmaste är bortblåsta i dagens samhällsdebatt där känslor och invektiv går före fakta och rationalitet. Detta är en samhällstendens som jag tror är en mycket stor förklaring till dagens politikerförakt och allmänna missnöje.

Även om det finns gott om tvärsäkra förutsägelser om att Clinton kommer att vinna är det med de överraskande valutgångarna i Skottland och särskilt Brexit i närtid, klokt att inte för säkert utkora Clinton till vinnare. Trump slår hårt mot hennes hälsa just nu och allt fler undrar hur allvarligt sjuk hon egentligen är. År 2000 vann Georg Bush den yngre överraskande över Al Gore, trots att den senare hade en ledning på 6 procent in på upploppet.

Tom McLellan skriver i sitt nyhetsbrev att han med hjälp av Dow Jones Index kunde förutsäga bättre än opinionsundersökningarna valutgången 2000. Börsen speglar enligt honom omedelbart skiftningarna i opinionen medan det tar minst en vecka innan samma skiftningar syns i opinionsundersökningarna. Tricket är dock att hitta sambanden. Ska börsen gå upp eller ner om Clinton eller Trump vinner? Det är ju lätt att ha åsikter, en annan sak att ha eller få rätt.

http://video.cnbc.com/gallery/?video=3000544466

Det enda sättet att försöka hitta mekanismerna är genom att söka samband mellan opinionen och börsutvecklingen. Lägger man dessa bredvid varandra blir det ingen klarhet. Men McLellan förskjuter börsen med opinionsundersökningarna med 10 dagar och får då en relativt hög korrelation mellan börs och opinionsundersökningarna. Han påpekar att när han gjorde detta år 2000 så var Gallup ledande institut och hade cirka sju dagars arbete med att få fram resultateten. I den stenhårda konkurrensen så har Gallup lagt ner sina opinionsundersökningar om presidentvalet. Det finns en uppsjö med andra firmor men för att få korrelation måste graferna förskjutas 10 dagar istället för 7 dagar.

Börsen steg veckan innan presidentvalet 2000 vilket visade att valutgången skulle bli närmast oavgjord mellan kandidaterna, hävdade McLellan. Och han fick rätt. Det var först efter omräkning av rösterna i Florida som valresultatet kunder fastställas till en seger för Bush.

Med 10 dagars förskjutning så framträder mönstret att när börsen går upp så kommer Clinton att vinna poäng i opinionsundersökningarna, medan Trump vinner terräng när börsen går ner.
 

I grafen ovan syns sambanden. (Notera att McLellan undantar perioden när demokraterna och GOP har sina konvent eftersom det är alldeles för mycket brus under dessa perioder.)

Efter 43 dagars sidledes marknad rasade plötsligt börsen i fredags, vilket ska bli intressant att se om det kommer att synas i opinionssiffrorna om tio dagar. Det börsen visar är i alla fall att valutgången är mycket mer osäker än opinionsundersökningarna visar.

Det är lätt att bli oroad för utvecklingen med Trump vid rodret, även om det är svårt att känna någon större entusiasm för Clinton heller.

Den amerikanska presidenten har dock inte oinskränkt makt i inrikespolitiken. Därtill hindras denne av maktdelningsprincipen som fastlades redan vid statens grundade i slutet av 1700-talet. President Obama har kämpat  med en kongress som de senaste sex åren haft republikansk majoritet, som gjort sitt bästa för att stoppa och/eller förhala många av hans inrikespolitiska förslag, speciellt kring allmän sjukersättning. Fast Trump kanske inte får så lätt med kongressen heller, den republikanska majoriteten till trots. Han är en politisk outsider och tillhör inte de värdekonservativa som velat se Ted Cruz som republikansk presidentkandidat. Det förklarar också varför Trump inte är riktigt så stark i sydstaterna som republikanska presidentkandidater brukar vara.

Ur aktiemarknadens perspektiv finns två distinkta skillnader. Hillary Clinton var arkitekten bakom Obamacare och det är därför troligt att sjukvårdsbolag kan gynnas om hon vinner, men missgynnas om Trump vinner. Hillary Clinton har dock varit vokal i valrörelsen emot övervinster för läkemedelsbolagen, varför dessa kan missgynnas. Donald Trump däremot jobbar ju för en mer protektionistisk politik, varför det kan påverka globala exportbolag överlag.

Varuflödet från Kina och Mexiko till USA kan också påverkas om det beläggs med tullar för att återskapa amerikanska jobb inom tillverkningsindustrin. Sedan är ju nästa fråga hur Mexiko och Kina skulle reagera på detta. Någon fysisk mur lär Mexiko inte vara med och betala för.

Den verkliga skillnaden mellan de två är dock att man ogärna ser att Donald Trump sitter med avfyrningsknappen till USAs kärnvapen. Där har ju Hillary Clinton ett vida större förtroende. Även om det ofta är demokratiska presidenter som de facto startar krigen, så har ju kärnvapen hittills inte använts.

Anders Elgemyrär krönikör på Realtid.se. Han är vd för Jarl Securities och har en bakgrund som analytiker och ekonomijournalist.